KRÖNIKA

Vi måste prata om Janogy

Publicerad

Det var inget snack. Svensk överlägsenhet och seger. Det vi ska snacka om är Madelen Janogy.

Visst har det snackats redan. För det är ju nåt man gärna talar om, spelare som får genombrott och är så pass mycket rookies att de inte själva verkar förstå hur svåra saker kan vara.

Så, låt oss snacka lite till.

Madelen Janogy är en sån spelare som man som åskådare bara sitter och längtar efter att hon ska vara nära bollen. För då känns det som att allting kan hända. En boll ut mot hörnflaggan kan förvandlas till ett blixtsnabbt inspel, ett 1-2-underläge i dålig vinkel kan bli ett friläge. Man får de skönaste fjärilar i magen när hon bara får syn på bollen.

Och precis som jag tjatat om Stina Blackstenius tidigare, tjatar jag om Janogy även på grund av kraften. Ett resolut styrkeanvändande som gör att tempot stiger, att avsluten och passningarna blir mer intressanta och offensivt farliga.

När det finns sådana kvaliteter ska man inte ha dem på bänken. Man ska inte tänka på att se och lära och att om två eller fyra år kan det bli riktigt bra. Vilket det förvisso kan. Men man ska tänka på det nu. Med en gång.

Så. In med Janogy I startelvan.

Thailandsmatchen i sig då? Den var över direkt. Sveriges gjorde ett tidigt mål och då var det godnatt för Thailand. De var inte nära. Sverige borde vunnit med 7-8 mål. Att nå upp till USA:s 13-0 var utopiskt så på många sätt kanske det kan kvitta att det inte blev en riktig storkross, men det hade ju varit roligt. Och Janogy borde styrkt min startelva-tes genom att göra 4-5 mål själv i matchen.

Men, en säker seger som säkrade avancemang från gruppen. Och ett rop mot den direkta framtiden: in med Janogy!.

Aktuellt
Senaste krönikorna
Nyheter
Allsvenskan
Damallsvenskan
Ishockey